Friheten text och musik: Martin Persson
dm C dm
Jag hade fjättrat mina ben och mina armar
dm C dm
Jag hade fjättrat min tanke och min vilja
dm C dm
Jag försökte också fjättra mina känslor
dm C dm
Vad som var vad, kunde jag ej urskilja
Jag trodde det var frihet när jag sprängde bojorna
Med friheten så kom också lättjan
Jag ramla' runt på sanna vägar och på andra
som var rena nojorna
Som jag inte kunnat se när jag var fjättrad
Nojans vägar fick mig att känna ett rus
men den förde mig bara ännu närmre ledan
Till slut slog jag i botten fanns bara en väg ut
Det var upp och bort om jag skulle överleva
Att lämna ledans vägar blev en kamp
som jag var tvungen att rusta mig för att möta
Det var ovisshetens rymd och ett hopp utför en brant
Jag vet ej vem som är jag eller vad jag har att möta
Men jag lever och ska leva länge än
jag fortsätter min vandring denna dag
Kanske lite närmre sanningen
Jag vet att jag är både stark och svag
